Det är med sorg i hjärtat jag packar för att lämna Utrecht för att börja min smygande hemfärd. Snart får jag fullt upp med att koncentrera mig på att hitta till stationen. Man bygger om gatorna runt stationen för fullt och gps:en är inte till någon hjälp. Trots att jag cyklat dit flera gånger för att hitta krävs det full koncentration och jag kommer fram i god tid. Hissen ner till spåret slutar fungera precis när jag ska åka ner. Efter viss förvirring visar det sig att brandlarmet gått och alla hissar står stilla. Jaha, då är det bara att lasta av Fina och springa upp och ner flera gånger för att få ner allt. Fina är alltid jobbigast för hon är så otymplig att bära i trappor.
Då kommer än en gång en ängel till min hjälp. Snygg och stark, han bär ner Fina med packning för trappan i ett nafs. Tack du vänlige okände man.
Det visar sig att jag helt plötsligt måste byta tåg på okända orter 2 ggr men lyckas med det. Båda gångerna är det små stationer med perrongerna i markplan som tur är. Att jag inte förstår varför eller om jag ska hinna med Hamburg tåget någonstans gör mig väldigt osäker och orolig. Efter den pärsen känns det som om jag klarar alla tänkbara tågproblem i framtiden.
Slutligen är vi på Hamburg tåget. Fina står i cykelvagnen på sin numrerade plats och jag slår mig ner på min bokade plats. Allt i god ordning. Än en gång: SJ lär, gör en studieresa med cykel.
Jag stannar två dagar i Hamburg och turistar. Alte stadt och nya Hafenncity är jättefint. Jag har jättekul när jag cyklar runt i Hamburg. Tror inte mina foton förmedlar hur fint där är.
Jättefina bilder Maggi! O än en gång en hjälpsam medmänniska, det är “karma” min vän, du har säkert gjort många medmänniskor gott i livet!
Det var fint sagt Lena, tack. Jag har aldrig tänkt så men tänk så glad jag blir om det stämmer. Är övertygad om att man får tillbaks vad man ger, kanske inte omedelbart men till slut så.