Solen skiner och vinden känns ljum. Jag cyklar i långärmad tröja. Jackan var jag tvungen att stoppa ner i den nya prickiga väskan. Jag blir glad av prickarna. De tilltalar nog min barnsliga sida.
Det blev alldeles för varmt med både jacka och tröja. En racercyklist (smala däck, färgglad lycraoutfit) susar om mig i hög fart, barbent i cykelshorts. Strax är det bara naturen och jag.
Första vitsipporna jag ser i år
Nästan hemma kommer jag förbi denna fina rabatt. Dagens runda i solen blev 13 km.
Yes yes yes! Cykeltanten är tillbaks. Hurra. Så gött det känns.
Nu närmar avfärden sig – äntligen. Samtidigt tilltar min förvirring och tusen saker surrar runt i huvudet.
Allt som jag måste göra innan, allt som måste vara klart. Listorna är överväldigande. Har svårt att avvägar vad som ska göras idag och vad som kan vänta. Risken finns att jag sitter i en hög på hallgolvet och gråter när min hyresgäst kommer på lördag kväll.
Kör mantrat “ta det lugnt, du fixar det” på repeat.
Tycker jag känner igen detta från tidigare år.
Vad håller jag på med egentligen? Cykla runt när jag hade kunnat ligga på soffan och äta praliner. Får träningsvärk i hela kroppen bara jag tänker på det.
Dagarna går och cykelhjulen rullar. Jag lämnar kusten och den fina naturen där. Nordsjörutten tar mig lite inåt land med annan natur som lövskog och jordbruksmarker. Lite enahanda i min smak men det dyker upp trevliga saker utmed vägen här också.
Lugnt och stilla är det. Skönt slippa vinden.
Varför denna skylt helt ute i ödemarken? Mysterium. Norge som har så gott vatten överallt. Någon kran hittar jag inte.
Uschiamej, vad ska det bli av dessa moln?
Jodå, ett riktigt rejält norskt regnväder.
Så är det fint väder igen och jag fortsätter cykla. Tycker vägen känns låååång och tråkig.
Så kommer avbrottet. En fantastisk stad, Grimstad med en gammal bevarad stadskärna. Jag stannar I några dagar och traskar runt. Grimstad kallar sig för “Diktarnas stad” för att Henrik Ibsen och Knut Hamsun har båda bott här. På norskt vis tar man vara på all kultur och här finns museer med anknytning till båda.
Här kommer lite bilder huller om buller.
Jag tycker att även den nya bebyggelsen är lite speciell och har,drag av de gamla husen.
Här känns det lite hemma. Upptäcker att det är längesedan jag såg någon av kedjorna som fyller våra städer. En sportkedja har jag sett på några orter, ett undantag. I Sverige vet jag inte vilken stad jag är ibland. Alla centrum ser likadana ut med samma affärer runt torget.
Äntligen är sommaren här och planeringen pågår för fullt. Jag fortsätter på Nordsjön runt. Börjar i Varberg och följer västkusten för att fortsätta längs Norges kust till Bergen. Kommer jag dit är jag nöjd. Kanske flyger jag över till Shetlandsöarna för att följa Storbritanniens kust och tar färjan över till Rotterdam. Det är min dröm.
Här följer en presentation av Nordsjön runt och en karta. Allt stulet från turisttidning från Halland.
Tidningen är flera år gammal. Idag är det världens näst längsta cykelled. Man har skapat en ny led, Järnridå-leden som toppar listan.
Ibland undrar jag om jag är riktigt klok som håller på med detta.
Jag har klarat mig 2 nätter utan några större men (hoppas jag) på det Vidriga b&b och cyklar iväg tidigt på morgonen till mitt nya rum. Jag tror jag klarade mig eftersom jag skurade diskho, diskbänk och allt jag använde för att laga mat och äta innan matlagningen. Dessutom undvek jag att använda toalett och duschrum. Hittade en toalett lite undanskymd på bottenvåningen som var i lite mindre dåligt skick, kanske personal toa.
Jag längtar verkligen efter en dusch, är i stort behov av en. Enda nackdelen med det nya rummet är att det inte finns tillgång till kök men det är det värt för att slippa ifrån Vidriga b&b. När jag äntligen är framme är huset alldeles tyst och igenbommat. Det verkar som om ingen är hemma. Jag ringer upp värdinnan. Hon svarar att hon är på semester och att rummet inte är till uthyrning och slänger på luren. Fördelen med Airnb som jag bokat och betalat genom är att man får pengarna tillbaks men det tar några dagar och det hjälper inte mig nu.
Hur ska jag hitta annat boende och hur ska jag hitta tillbaks till Utrecht? Mobilbatteriet är som vanligt nästan slut, jag glömde ju ladda natten som gick. Hjärnsläppet är nära.
Det är bara att se glad ut och börja en trevande återfärd. Blir påhejad av en glad tjej som ser sverigeflaggan. Hon visar vägen och snart finns det skyltning till Utrecht.
På ett café får jag tips om ett vandrarhem. Blir salig när de har en säng ledig i ett 4-bäddsrum med toa och dusch. Här är lite trångt men rent och snyggt. Duschen var toppen.
Morgonens drama är över. Nu kan jag njuta. Ägaren tipsar om en restaurang en lagom bit utanför stan som serverar den holländska nationalrätten pannkakor och jag cyklar dit.
Hyreshus på vägen till Theehuis Rhijnauwen som restaurangen heter och ligger i Bunnik.
Utsikten från restaurangen:
Någonvill inte vara med på bild
men ångrade sig.
I Bunnik finns lämningar efter en romersk militärförläggning med rester av en borg och kyrkogård. Detta finns med på Unescos kulturarvslista. Jag cyklar runt lite men hittar inget som jag tror är från den tiden utan från senar tid.
Konsten finns hela tiden överallt i Nederländerna.
