Äntligen

Nu är det äntligen dags. Några timmar återstår sedan startar äventyret.

Tack alla som kom på hejdå-kalas och önskade mig lycka till med sommarens cykling. Vilken styrka och mod ni ger mig.

Jag känner mig verkligen privilegierad med ett sådant gäng runt mig. Det är lycka, nästan så jag blir religiös.

Kortet jag fick av Lena får bli en symbol för stämningen i går eftermiddag.

Nästa gång vi hörs har jag varit några dagar-1 vecka i Nederländerna.

Må så gott

Hemfärd 2016

Fortsatt inlägg skrivet maj 2017.

 

Övernattar på vandrarhemmet i Svendborg och tar en promenad på stan. Husen är modernare än på Ærø och det känns lite främmande för mig. Jag hittar några bevarade hus.

 

Nästa anhalt är Odense där det finns tågförbindelse till Köpenhamn och vidare till Helsingborg.

Fikar på ett mysigt café som är tapetserat med citat, mer eller mindre riktade till mig.




Stan är pyntad  kanske pågår någon festival.

Nästa morgon tar jag tåget hem.

Undrar bara om jag kommer att få samma knasiga solbränna på fötterna nästa Sommar?

Må så gott

Fortsättning på Ærø äventyret

Det här inlägget skriver jag i maj 2017 när årets äventyrsresa  närmar sig. Jag bara måste fortsätta med allt jag upplevde på Ærø förra sommaren. Nu blir det lite text och mycket bilder.

 

Jag blir inbjuden att meditera tillsammans med några kvinnor.

Det blir en magisk kväll i solnedgången.

 

Jag gör en utflykt till fyren på norra udden. Måste givetvis kolla om jag vågar ta mig högst upp.


Utsikt från fyren.



På väg hem till campingen cyklar jag förbi en gård som verkar stå tom. Känns som en sagoträdgård ….

där jag gör intrång. Smyger ut när en kvinna plötsligt dyker upp och skrämmer slag på mig. Hon är medlem i en förening som fotograferar öde hus. Man rör ingenting. Efter några år återkommer man och fotograferar igen. En dokumentation av hur tomma hus förändras. Kvinnan berättar att liknande föreningar finns i hela Europa och att de  är mycket aktiva.

En guldkossa ute på bete.

 

Fler utflykter och fler foton i osorterad ordning.



Husen är så fina och välhållna. På våren innan turistsäsongen börjar putsar och målar man sina hus. Det är viktigt för turistnäringen att allt är i ordning. Den som inte klarar underhållet av sitt hus på grund av sjukdom eller ålder får hjälp av grannarna. Känns som om denna inställning till medmänniskor genomsyrar hela Ærø. Ön har gått rakt in i mitt hjärta.

En annan fin grej med Ærø är bussarna. Om man inte orkar cykla hem är det bara att ta bussen, gratis. Fina hänger bra bakpå bussen.


Jag tar bussen på morgonen från Søby till Æreskøbing för att fortsätta med färjan till Svendborg på Fyn.  Lämnar ön motvilligt men jag måste påbörja min uppskjutna hemresa till slut.

Promenader

Jag följer en stig längs havet norrut. Solen skiner och det känns som sommaren är på väg tillbaks. Ryggsäcken är som vanligt packad med fika.

  Underbara Danmark. Här är mat och paus prioriterat.

En nyfiken kalv undrar vad jag gör här.  Kossorna och kalven brukar hälsa på vid solnedgångsterassen på kvällarna när vi sitter där och njuter.

Här är det slut på att följa havet. Stigen viker av in mot land. Badsugen? Nja,  tror inte det.

Vem bor här undrar en nyfiken Cykeltant. Är nog någon som vet allt om vraken i havet utanför. Ingen är tyvärr hemma och kan berätta.

Information för den stenintresserade.

Ett litet duggregn faller och jag är glad för min nya rosa regnjacka. Det torkar snabbt upp i solen och värmen så det blir dags för fikat.

Björnbär är gott särskilt när man plockar och mumsar i sig direkt från buskaget.

Vill du övernatta i en jurta?  Här finns möjligheter.

Det är nog lamor som betar i hagen?

Jag träffar på mina camping kompisar på väg hem. Vi har sällskap genom skogen till campingplatsen.

Back in business

Äntligen!

Cykeltanten fungerar igen. Har fått superbra hjälp av Tony på Tigerton AB. Tack Tony.

Nu gäller det att hitta tillbaks till mina äventyr på Ærø och så vidare. Det blir till att författa för fullt för att komma ifatt innan det blir nya äventyr att berätta om. Jag måste bara berätta om hela sommaren 2016 innan jag börjar på kommande sommar.

Det har varit ännu en tuff och hård vinter med diverse sjukdom. Trodde ett tag att jag inte skulle få ork  till att ge mig iväg igen. Kändes som att jag inte skulle klara att komma i form  (ännu en gång) men nu är jag redo.

 

Hurra hurra

Cykeltanten är på g

 

 

Aktiv på Søby camping

En dag kommer Anne körande med campingens lilla traktor och ett släp. Hon backar lätt som en plätt ner till min plats. Jag blir imponerad av hur elegant hon manövrerar ekipaget. Hon bara skrattar och säger att hon bott på en gård i många år. Då lär man sig.

Img_20160820_175920

 

Det är dags att klippa häcken så att utsikten från Tänkarbänken blir bättre.

2016-08-09 17.34.49

 

Jag kan inte låta bli att hjälpa till. Det går lättare för mig som är lång.

Img_20160820_175929Img_20160820_175926Img_20160820_175923

 

Häcken är bred och tät så jag ligger på den och klipper. Jag lutar mig för mycket och måste ha hjälp att ställa mig upp. Vi skrattar mycket.

2016-08-09 17.43.08

2016-08-09 17.42.40

Vi måste inspektera utsikten och klättrar upp och sätter oss på Tänkarbänken.   Måste också pusta ut efter allt skrattande. Vi är båda nöjda med vårt trädgårdsarbete.

 

Dagarna bara går och jag är kvar på Ærö. En vecka har gått.  Funderar på att cykla vidare i morgon för att följa min planerade rutt.

Ja, jag får se. Om jag vaknar tidigt så ….

Vi ses

Cykeltanten

Cykelutfärd till Æreskøbing

Jag gör en cykelutfärd till staden Æreskøbing för att titta närmare på ön. Cykelleden går mycket ner och upp, ner till havet och upp på ön och ner igen. Skönt att jag har Norge i mina ben. Det behövs här. Härligt att cykla utan packningen också.

Jag har ingen karta men det ordnar sig nog. Man kan ju inte cykla vilse hur mycket som helst på en ö.

2016-08-09-17-44-252016-08-09-17-44-502016-08-09-17-46-172016-08-09-17-47-112016-08-09-17-48-062016-08-09-17-49-24

Väl framme i Æreskøbing är det dags för lunch. Det blir på Rökeriets lilla restaurang, mmm godis för en cykeltant.

Efter maten blir det en promenad i staden.

2016-08-09-17-49-592016-08-09-17-51-132016-08-09-17-52-072016-08-09-17-52-342016-08-09-17-53-012016-08-09-17-53-362016-08-09-17-54-032016-08-09-17-55-032016-08-09-17-54-352016-08-09-17-56-39

 

Ja, den ser ut så här på riktigt. Människor bor i de gamla husen. Det sista huset hade jag inte kunnat komma in i. Jag är för lång. Vart jag än vänder mig finns dessa gamla hus och kullerstensgator.

Här är väldigt fint tycker jag. Det är lugnt och stillsamt men också intensivt på något sätt. Jag känner mig överväldigad och lite matt av miljön. Dessutom har jag ju cyklat hit.

Det blir till att ta bussen tillbaks till Søby. Fina åker i bagageutrymmet på bussen. Bussen trafikerar Ærø från Søby norr till Marsdal i söder och tvärt om varje hel timme från ändhållplatserna och möts i Æreskøbing varje halv timme. Bra tidtabell som är lätt att komma ihåg. Bussen är gratis för både turister och öbor. Fantastiskt!

När jag cyklar ut till min camping funderar jag på dagen och Æreskøbing. Varför kan man i Danmark bevara dessa gamla hus medan man i Sverige river och bygger nytt? Förstår inte hur det hänger ihop.

Jag har sett många bevarade gamla stadskärnor på mitt cykeläventyr denna sommar både i Norge och Danmark och Æreskøbing tar 1:a priset.

Vi hörs

Cykeltanten

Ærø del 1

Färjeläget och hamnen i Søby är lite småtrist så jag får ingen lust att stanna till där. Jag har ingen plan för var jag ska tillbringa mina dagar på ön så jag följer utfartsvägen. En liten bit efter den obligatoriska backen upp från hamnen dyker en campingskylt upp och jag cyklar dit, till Søby Camping. Det visar sig vara en liten camping med en modern byggnad för toa, dusch och tvättstuga. Ett bra gemensamt kök med bord och stolar finns också. Anne, föreståndaren guidar mig runt och berättar om campingen. Här och var på lämpliga ställen odlar hon kryddväxter, tomater, potatis, bönor, squash mm till gästerna. Det är bara varsågoda att skörda till sin middag.

Här ska jag definitivt stanna några nätter innan jag trampar vidare på min upptäcktsfärd av de sydliga danska öarna.

Varje gång jag går förbi den lilla dammen vid receptionen hajar jag till. Det hörs minst ett plopp men jag kan inte se något. Till slut smyger jag mig fram och ser några stenar på kanten.

2016-08-09 17.38.122016-08-09 17.38.542016-08-09 17.39.522016-08-09 17.39.25

Paddorna sitter och värmer sig i solen. Jag lyckas aldrig komma underfund med hur många de är.

En före detta telefonkiosk har fått en ny funktion.

2016-08-09 17.33.422016-08-09 17.34.25

Den har blivit en tomatophon!

Jag följer med när Anne matar sina bin med honungsvatten.

2016-08-09 17.40.282016-08-09 17.40.48

2016-08-09 17.41.082016-08-09 17.41.29

Undrar om jag kan ha ett litet bisamhälle på balkongen och få min egen honung? Svåraste nöten att knäcka tror jag är vintern. Var ska bina bo då? Kanske jag blir mindre populär bland grannarna?

2016-08-09 17.34.49

Utsikten från tänkarbänken där jag sitter och dricker mitt kaffe eller bara sitter. Mitt tält syns lite grand nedanför.

Senare på kvällen samlas flera campare på solnedgångsterassen.

img_20160809_164038

Jag kryper till kojs i mitt tält nöjd och glad. Kan man ha det bättre än att få uppleva en sådan här dag?

Vi hörs

Cykeltanten

 

Paus i tågåkandet och så vidare.

Jag tar paus i tågåkandet och stannar i Fredericia några nätter. Det periodiska hällregnandet fortsätter och det blir lite sightseeing i regnstället. Det finns inte något dåligt väder bara dåliga kläder sade min mormor när vi barnbarn klagade. Undrar vad hon hade sagt om den senaste tidens oväder?

Även Fredericia har en välbevarad gammal stadskärna som ligger innanför ett fästningverk med vallgravar i ett zigzagmönster från  mitten på 1600-talet. Det lär vara härligt att strosa runt på bankarna till vallgravarna men regnande gör att jag stannar inomhus. Utanför vandrarhemmet har jag utsikt över Minibyen som visar  Fredericia som det var 1849.

2016-08-07 11.51.06

2016-08-07 11.50.33

Minibyen är inte färdig ännu. Det görs nya hus som sätts ut varje år. Allt görs noggrant, t. ex tillverkas tegelstenarna på samma sätt som på 1850-talet.

2016-08-07 11.53.49

Jag behöver lite sol på hela kroppen, inte bara på de delar som inte är täckta av cykelkläderna. Dags att leta upp lite strand och solsken.

För att närma mig de danska sydliga öarna tar jag tåg igen, denna gång till Sønderborg.

2016-08-07 11.53.24Tycker husen har lite “Hansastil”. Nybygge (?) i utkanten av Sønderborg

Jag hittar ett vandrarhem i Vollerup, 3 km utanför staden. Man vill ha 50 danska kr för att ta mitt Visa-kort, utöver kostnaden för rummet. Det vill jag inte betala så det blir en cykeltur tillbaks till centrum i regnet för att hitta en Minibank. Jag cyklar runt och fram och tillbaks och runt igen innan jag hittar en automat. Regnandet fortsätter men jag fixade kontanterna. På detta vandrarhem kostar det 20 dkr och 100 i deposition att låna porslin så jag använder min campingutrustning.

2016-08-07 11.54.43

Mitt rum är fullt av sådana här kopplingar och sladdhärvor. Efter lite trixande får jag ljus i sänglampan. Under natten drömmer jag mardrömmar om att huset brinner upp.

2016-08-07 11.55.05

Konstinstallation i cykelstallet.

Jag packar Fina och vi ger oss iväg till Fynshavn där färja till Ærø går. Vägen är fin och regnet gör uppehåll. Det är underbart att cykla.

2016-08-07 11.55.44

Här kommer några bilder som visar Danmarks sätt att respektera cyklister och se dem som trafikanter med ansvar för sitt beteende i trafiken. Släng er i väggen Helsingborg med de tuttinuttiga  smågulliga rosa cykelspåren och liknande.

2016-08-07 11.57.302016-08-07 11.58.062016-08-07 11.56.33

 

2016-08-07 12.01.12

 

Jag är redan i Fynshavn.  Det har gått fort hit. Min kropp är fortfarande i chock över hur fort jag kan cykla när det inte finns några backar av norsk dignitet. Nu kan jag känna vilken styrka jag fått i cykelmusklerna.  Tack Norge.

Långt borta i diset syns Ærø.

2016-08-07 12.01.442016-08-09 17.35.16

Ærø påminner lite grand om Ven så här från färjan. Det ska bli spännande att cykla här.

Må så gott

Cykeltanten

Hjørring

Campingplatsen i Hjørring är fullsmockad. Varje litet utrymme är belagt men man hittar en liten hörna till mig och mitt tält. Det pågår något som heter Dana Cup och hela Hjörring är invaderat av fotbollsungdomar från flera länder runt om i världen. Turneringen hålls varje år en vecka i slutet på juli i Hjörring.  Ännu en lärdom jag får av mina cykelturer. Man fixar t.o.m. el till mig. Toppen tycker jag, sådant är service på hög nivå. Ingenting var besvärligt eller svårt och allt fixades med ett leende.

20160731_172639

Så här fint väder var det när jag kom till Hjörring. Bakom planket fanns en pool.

Jag blir bjuden på kaffe av A. som bor granne med mig i en husvagn. Hon, hennes man och deras två hundar bor i Kristiansand och har sin husvagn stående här. De åker hem denna kväll och erbjuder mig att utnyttja deras förtält.  När regnet störtöser ner inser jag hur praktiskt det är med större plats både på bredden och höjden.

20160731_125233

Så här stor plats blev det i mitt förtält. Solen lyser igen.

20160731_125153

Min solplats är nästan helt i lä för vinden

20160731_125341

och har en utmärkt bra plats för kaffekoppen.

Hjörring är en liten fin stad med ett gammalt centrum och många affärer. Tyvärr ingen friluftsbutik typ Naturkompaniet, som jag letar efter. Det blir till att åka till närmaste större stad,  Aalborg för att göra mitt inköp.

2016-08-01 17.34.57

Hjörring Campings campinghund som också är security manager. Han väntar på en uniform i rätt storlek.

Denna camping får ?????. Den sista cykeln med punktering på båda hjulen på grund av dåligt med krokar och små hyllor i dusch- och tvättavdelningen. Här kan man också lära ut hur man ger service. De kan ha en kurs för personalen på den stora, tjusiga campingen i Tvedested där jag bodde några nätter tidigare.

Vädret har förändrats till solsken blandat med regnskurar som ofta är skyfall. Jag lyckas packa ner tält mm i en torrperiod och tar tåget till Aalborg där jag stannar en natt på ett vandrarhem i hamnen.

2016-08-07 11.49.27

Utsikten från vandrarhemmet.

Aalborg är ännu en stad med gammal bevarad stadskärna där jag irrar runt i jakt på en friluftsbutik som inte finns där heller. Det är bara kläder som gäller. Regnet öser ner och jag torkar på tåget till Fredericia. Fredericia känner jag inte till alls men namnet tilltalar mig på något sätt. Dessutom ligger det på väg till de sydliga danska småöarna som jag vill cykla på.

Att ta InterCitytåg på Jylland sommartid som jag gör är ett krävande arbete med mycket stress. Flera höga trappsteg tvärt upp i vagnen, smalt och trångt och ibland ska du “svänga” med cykeln genom en smal korridor för att komma till cykelplatserna, det är något för de djärva och modiga. Dessutom behöver du vara rejält stark för att orka slita och dra cykel med packning genom detta. Undertiden står en tågmänniska och skriker på obegriplig danska i andra ändan av tåget något liknande: se till att få upp cykeln i rappet! Svärord och andra invektiv utelämnade. Ofta griper en manlig person tag i Fina varsomhelst bakifrån och trycker in oss i tåget. En man lyfte i Finas kjedjeskydd som är av plast och det gick tvärs av. Jag har tejpat ihop det så det funkar att cykla. Jag vågar inte lasta på Fina och väskorna, 5 st var för sig. Ser framför mig hur delar av ekipaget står kvar på perrongen när tåget går. Då hoppas jag bara att väskan med pengar och liknande väsentligheter är på samma plats som jag.

Att komma av tåget är lättare. Då slänger jag ner väskorna efter varandra på perrongen i snabbt tempo och lyfter sedan av Fina. Det är snabbt över och tåget kör vidare. Är det flera cyklar och mycket passagerare pratar jag med konduktören så att hen är beredd när allt och jag ska av.

Må så gott

Cykeltanten