Cykeltanten

Turen är med mig, det finns ledigt rum på vandrarhemmet. Den vänlige mannen  Sören i receptionen ser nog på mig att jag är ganska slut. Jag blir erbjuden en kopp kaffe och en tidning för att koppla av när jag burit upp all packning på rummet.

Sören ger mig en smart karta över centrum med väsentliga butiker mm utmärkta. Han visar även var cykelverkstaden ligger och erbjuder sig köra Fina dit då han ska något ärende ditåt dagen efter. Han tar Fina med sig på tillbakavägen. Allt verkar självklart och utan någon ansträngning för honom men jag faller nästan i koma av lättnad och glädje. Slippa leda Fina ett steg till!

Visar sig också att livsmedelsbutikerna är öppna på söndagar. Fjerritslev är en större ort än vad jag kunnat ana med apotek, Matas, tv och radiobutik och allt annat du kan tänkas behöva.

Måndag stannar jag, tisdag är det en regnig dag så jag stannar. Onsdag vill jag iväg. Kan inte slappa på detta viset. Då kommer jag aldrig någonvart, borde vara i Tyskland vid det här laget, och mer av denna sorts tankar drar igång.

Tisdag eftermiddag dyker en svensk cyklist upp. Han är genomblöt och jag är glad att jag stannade. Han cyklar Limfjorden runt och kommer från Thisted som är mitt nästa mål. Han har cyklat mycket racer och är präglad av det. Jag får reda på hur dumt jag kört, så fel saker jag har med, att jag har alldeles för mycket packning, har fel däck osv.  Jag bara måste ha den och den kartan som man köper i Köpenhamn (som han har). Han ger mig några kartblad som han inte behöver och lite tips om har jag ska köra till Thisted.

Onsdag morgon, hm förmiddag trampar jag iväg trots prognos med upp till 18 s/m  i byarna. Motvind. Efter 1,5 km vänder jag tillbaks till vandrarhemmet.

Jag rekommenderar verkligen detta ställe. Outstanding servicenivå i alla lägen av all personal. Rent och snyggt, bra sängar. Bra pris. Vänligt och trevligt bemötande oavsett problem. Ligger bra till för utflykter på olika håll och med olika inriktning. Från Ålborg runt Limfjorden, fantastiska naturupplevelser eller underbara stränder, pick a choice.

????? med ?

Det jobbas för fullt i receptionen för att hjälpa gästerna.

Min fika- och tidningsläsarhörna mitt emot receptionen.

Nu har jag börjat fundera på vad som hände i söndags och varför jag tog slut. Det var inte så isolerat och långt som jag tyckte har jag listat ut.

Översta krysset där jag fick punkteringen. Vid nästa kryss träffade jag Änglarna som gav mig skjuts till nedersta krysset där jag träffade nästa ängel på vandrarhemmet.

Kanske har jag pressat mig för hårt. Det har varit motvind hela vägen från Grenå. När jag kom till Skagen vände vinden så det blev fortsatt motvind och vilken vindstyrka sedan. I morse kände jag att nej, nu är det stopp. Detta ska vara njut och trevligt, ingen uthållighetstest där jag ska bevisa något för mig själv. Jag har glömt bort meningen med mitt cyklande och hamnat i något envist framåt marsch.

Nu visar väderprognosen bara positiva spådomar framåt i tiden med början i morgon.

Det gillar vi.

Må så gott

Hej mina medresenärer

Nya foton. Du får gå tillbaks ända till Gomorron om du vill se alla.

Nu håller jag på att samla ihop mig efter söndagens äventyr som var en rysare med ett underbart slut. Jag har vilat 3 nätter på vandrarhemmet i Fjerritslev och fortsätter troligen färden imorgon beroende på vädret som vanligt.

Läs den spännande historian i nästa inlägg på Cykeltanten.

Må så gott

Hej kära medresenärer!

Redan? Yup! Ibland så…

Efter en go natt på vandrarhemmet i Hirtshals  hamnade jag på Grönhöj Strand camping ??. TV i hytten annars inget speciellt. TV tycker jag numera är jättekul bara det rör sig i rutan. Bra övning också i dansk hörförståelse.

I Lökken kom ett gäng herrar ifatt mig. De hade också cyklat från Hirtshals men mycket snabbare än jag med min  packning. Försökte fotografera på hur sanden fög på vägen ner mot stranden.

Cykelleden går nere på stranden förbi badehytterne. Sedan fortsätter den i ca 2 mil. Här blåste det och det var för tungt att cykla i sanden för mig. Herrgänget hade pausat inne i Lökken och varvade mig med glada hejarop. Efter ca en mil kom jag fram till första infarten från stranden. Jag hade mött ett fåtal bilar och husbilar och några hundrastare annars var det tomt. Första camping var Grönhöj camping och här blev jag i två nätter.

Damen i receptionen rekommenderade mig följa “stig 100” för att slippa kämpa ytterligare en mil på stranden. Glad i hågen trampade jag iväg. Jag vet inte om det var ett misstag jämfört med cykelleden på stranden. Det var i alla fall en varierad terräng. Första halvan verkade vara en barkflistäckt avancerad mountinbikebana.

Detta är bara startbana för att invagga cykeltanter i säkerhet. När jag kommit så pass långt att vända om inte var ett alternativ då började mountinbiketräningen på allvar. För första gången på dessa mil var jag rädd en kort bit. Till höger ett stup ner i en å och till vänster en jordvägg  rakt upp med den smala stigen mitt emellan. Stigen var så smal att jag var tvungen att cykla. Halvvägs över började jag tappa balansen och lade Fina och mig mot jordvallen. Där låg vi en stund och samlade mod. Sista biten gick det bra puh ?

Resten av cykelleden var mer civiliserad och gick mestadels genom fin skog. Känslan av att vara helt ensam långt inne i stora skogen bryts ibland av lite udda saker t.ex  att leden är en väl organiserad träningarna med utegymprylar här och var.

Denna känsla av ensamhet får jag ofta i skogarna jag cyklar genom och blir alltid överraskad av plötsliga bevis på mänsklig närvaro. När jag sedan tittar på kartan finns bebyggelsen, oftast sommarstugeområden i närheten.

Var inte orolig hjärtat. Du vet att gräs i mitten på leden brukar betyda att vi närmar oss civilisationen.

Det blåste lika trist som vanligt och kom någon regn/hagelskur. Då gäller det att snabbt hitta regnkläderna eller en bra plats att ta skydd på.

Allt är väldigt organiserat och fint i många av skogarna. Följ bara rätt pil.

Obs! Brevlåda på trädstammen framför buskarna

Välansade diken på båda sidorna av vägen. Jag undrar vem som sköter allt.

Vi kallade dem för mormors glasögon. Tror de heter teveronika.

Det var nu jag hamnade på Rødhus camping.

Dagen i dag har varit en vandringen dag. 75% av sträckan har det inte gått att cykla. Löst grus uppmjukat av allt regnande + motvind är ingen bra kombination. Känns som om Finas däck är alldeles för dåligt pumpade och det blir väldigt tungt att trampa. Då går vi. Och går. Och går. Och stannar i backen för att andas, ibland även på plana vägen när motvinden kräver det.

Äntligen en plats att sitta på  för lunchpaus.

I dessa lägen börjar jag fundera på varför jag gör detta. Måste ju vara lite nördig på något sätt. Verkar vansinnigt utsätta sig för dessa strapatser.

Då händer det! Jag kommer i lite lugnare vind, underlaget är bättre, mina vänner fåglarna sjunger och landskapet är bara vackert. Jag fylls av glädje, blir en såpbubbla som svävar o kring av lycka.

I natt sover jag på Svinklövens camping. Än så länge ??.

Må så gott vänner!

Hej mina medresenärer!

Rødhus klit camping: ?, dåligt bemötande, ingen värme i hygienbyggnaden.

Blogga utan bilder känns inte bra. Det saknas en dimension för att fylla ut orden. Har kameran bredvid mig och följer albumet när jag skriver.

Nej jag hade ingen tur med vädret. I Hirtshals vände vinden från nordlväst till sydväst så min efterlängtade medvind dök inte upp. Variationen strand – hed – skog fortsätter.

Skylten dyker upp lite här och var. Denna gång i Lönstrup. I lugna hörnor är det härligt att pausa.

Ibland dyker en riktig guldpärla upp helt oväntat som en liten liten sjö med näckrosor.

När cykelleden framåt ser tuff ut krävs en chokladbit eller två för att samla kraft.

Så dyker en lugn och solig rastplats upp och det är lunchdags.

Träffade några pensionerade danska lärare som vandrade Jylland runt. De tog en vecka då och då och vandrade så långt de hade lust.

Fortsättning följer. Nu ska jag packa väskorna så Fina och jag kan ge oss ut på fler äventyr.

Må så gott