Hjørring

Campingplatsen i Hjørring är fullsmockad. Varje litet utrymme är belagt men man hittar en liten hörna till mig och mitt tält. Det pågår något som heter Dana Cup och hela Hjörring är invaderat av fotbollsungdomar från flera länder runt om i världen. Turneringen hålls varje år en vecka i slutet på juli i Hjörring.  Ännu en lärdom jag får av mina cykelturer. Man fixar t.o.m. el till mig. Toppen tycker jag, sådant är service på hög nivå. Ingenting var besvärligt eller svårt och allt fixades med ett leende.

20160731_172639

Så här fint väder var det när jag kom till Hjörring. Bakom planket fanns en pool.

Jag blir bjuden på kaffe av A. som bor granne med mig i en husvagn. Hon, hennes man och deras två hundar bor i Kristiansand och har sin husvagn stående här. De åker hem denna kväll och erbjuder mig att utnyttja deras förtält.  När regnet störtöser ner inser jag hur praktiskt det är med större plats både på bredden och höjden.

20160731_125233

Så här stor plats blev det i mitt förtält. Solen lyser igen.

20160731_125153

Min solplats är nästan helt i lä för vinden

20160731_125341

och har en utmärkt bra plats för kaffekoppen.

Hjörring är en liten fin stad med ett gammalt centrum och många affärer. Tyvärr ingen friluftsbutik typ Naturkompaniet, som jag letar efter. Det blir till att åka till närmaste större stad,  Aalborg för att göra mitt inköp.

2016-08-01 17.34.57

Hjörring Campings campinghund som också är security manager. Han väntar på en uniform i rätt storlek.

Denna camping får ?????. Den sista cykeln med punktering på båda hjulen på grund av dåligt med krokar och små hyllor i dusch- och tvättavdelningen. Här kan man också lära ut hur man ger service. De kan ha en kurs för personalen på den stora, tjusiga campingen i Tvedested där jag bodde några nätter tidigare.

Vädret har förändrats till solsken blandat med regnskurar som ofta är skyfall. Jag lyckas packa ner tält mm i en torrperiod och tar tåget till Aalborg där jag stannar en natt på ett vandrarhem i hamnen.

2016-08-07 11.49.27

Utsikten från vandrarhemmet.

Aalborg är ännu en stad med gammal bevarad stadskärna där jag irrar runt i jakt på en friluftsbutik som inte finns där heller. Det är bara kläder som gäller. Regnet öser ner och jag torkar på tåget till Fredericia. Fredericia känner jag inte till alls men namnet tilltalar mig på något sätt. Dessutom ligger det på väg till de sydliga danska småöarna som jag vill cykla på.

Att ta InterCitytåg på Jylland sommartid som jag gör är ett krävande arbete med mycket stress. Flera höga trappsteg tvärt upp i vagnen, smalt och trångt och ibland ska du “svänga” med cykeln genom en smal korridor för att komma till cykelplatserna, det är något för de djärva och modiga. Dessutom behöver du vara rejält stark för att orka slita och dra cykel med packning genom detta. Undertiden står en tågmänniska och skriker på obegriplig danska i andra ändan av tåget något liknande: se till att få upp cykeln i rappet! Svärord och andra invektiv utelämnade. Ofta griper en manlig person tag i Fina varsomhelst bakifrån och trycker in oss i tåget. En man lyfte i Finas kjedjeskydd som är av plast och det gick tvärs av. Jag har tejpat ihop det så det funkar att cykla. Jag vågar inte lasta på Fina och väskorna, 5 st var för sig. Ser framför mig hur delar av ekipaget står kvar på perrongen när tåget går. Då hoppas jag bara att väskan med pengar och liknande väsentligheter är på samma plats som jag.

Att komma av tåget är lättare. Då slänger jag ner väskorna efter varandra på perrongen i snabbt tempo och lyfter sedan av Fina. Det är snabbt över och tåget kör vidare. Är det flera cyklar och mycket passagerare pratar jag med konduktören så att hen är beredd när allt och jag ska av.

Må så gott

Cykeltanten

Hej då Norge, vi ses igen

Rolighedens camping var inre så rolig när jag äntligen hittade dit. De kunde inte ta utländska betalkort!  Backigt och varmt och jag var tvungen att cykla runt och hitta en minibank  som uttagsautomaten heter i Norge.

När jag står svettig och förvirrad i ett gathörn och försöker hitta på kartan kommer en ängel fram och frågar om jag behöver hjälp.  Vårt samtal slutar med att jag blir inbjuden att övernatta några nätter hos henne och hennes pojkvän. Underbara människor, ännu fler änglar. Jag har en otrolig tur som träffar mina änglar i de mest oväntade situationer.

Efter en vilopaus hos M&M tar jag färjan till Hirtshals, Danmark. Jag känner mig lite sorgsen över att lämna Norge men det är dags. Med förra sommarens kamp mot elementen i minnet, trampar jag av färjan med darrande ben men solen lyser och det är det bästa cykelväder.

2016-08-04 08.52.50

2016-07-29 20.00.55

Här är lika vackert som jag minns det.

2016-07-29 20.04.03

Emelie 7 år och hennes mamma Lis Mari är ute på en veckas cykel/campingtur. Det är Emelie första långtur. Hon trampar på jätteduktigt. Jag blir imponerad. Vi träffades på färjan och följs åt norrut på cykelvägen.
2016-07-29 20.06.06

2016-07-29 20.02.24Utsiktstorn mitt ute i skogen.

Pauser är viktigt för både 7-åringar och Cykeltanter.

2016-07-29 20.05.09

Emelie på bänken utanför kiosken efter att ha ätit en glass.

2016-07-29 20.06.31

Oups, det var visst fel väg. Denna slutar på stranden. Vi har missat en skylt någonstans. Blir bara att vända om och leta. Det gäller att vara uppmärksam för plötsligt är skyltarna jättesmå eller gömda i snåren. Emelie hjälper till och vi är snart på rätt väg igen.

2016-07-29 20.07.032016-07-29 20.07.58

 

2016-07-31 12.13.30 Emelie och jag poserar.

2016-07-31 11.26.50

 

Vi skiljs åt och jag trampar söderut mot Hjörring.

2016-07-29 20.11.55

Det går i racerfart känns det som jämfört med de norska vägarna. Jag cyklar på 3:ans framväxel utan problem. Den är nästan oanvänd och det låter lite när jag växlar.  Märker att jag blivit starkare i benen, tack Norge.

2016-07-29 20.12.572016-07-29 20.12.16

Det finns skog och uppförsbackar i Danmark också. Dessa klarar jag däremot att cykla upp i (de flesta).

2016-07-29 20.13.22

För tidigt att skörda majsen, inga majskolvar i sikte.

2016-07-29 20.14.202016-07-29 20.14.45

Jag har nog hamnat i potatislandet.

2016-07-29 20.15.15

Vad är detta? Strax öster om Hjörring. Jag får något att fundera på.

2016-08-08 13.08.13

 

Denna dag cyklar jag 3 mil utan att vara helt slut när jag kommer fram. Hela jag är nästan i chock. Javisst ja, så här kan det också vara ute på cykeltur.

Irrfärder på den danska landsbygden

Hej mina medresenärer

Efter mycket irrande runt i dansk lantbruksbygd har jag kommit till Ringkøbing, en lugn liten stad. Jag( och lite tyska turister) gick fram och tillbaka på gågatan i centrum bara för att känna på lugnet som bra lade sig i mig och njöt.

Färden hit har varit full av lärdomar tex bara för att Thisted vandrarhem heter så  betyder det inte att det ligger i Thisted. Det samma med Agger vandrarhem. Nu har jag lärt mig kolla adressen inte bara namnet.

Halvvägs mellan Fjerritslev och Thisted upptäckte jag att elverket slutat ladda och telefonen dog. Nåja jag klarade mig någorlunda till Thisted vandrarhem  som ligger i Skinnerup och övernattade där. Fredag cyklade jag till Thisted för att få elverket lagat. Det var Danmarks nationaldag och var som en lördag enligt föreståndaren på vandrarhemmet. Hon garanterade att butikerna var öppna. Pytt,hela Thisted var stängt. Bara andra förvirrade människor och jag var ute på morgonen. Ännu en lärdom: i Danmark betyder inte en flagga att det är öppet utan att här ligger firman.

DSCN0240

Nåja att cykla ut till kusten till nationalparken Thy som jag vill se och sedan följa kusten utan gps och bättre karta ska väl inte vara något problem ?

DSCN0245

 

Paus för fika och ombyte till piratbyxor. Självklart rejält med solskyddsmedel också. Utanför Grillstedet mitt i Koldby.

Det är nu jag börjar cykla runt på landsbygden och missar Thy. Långt om länge hittar jag Agger vandrarhem. Gissar det blev 6 förvirrade mil den dagen.DSCN0235

Fortsättning följer.

Idag är det solskydd och Fjällräven priratbyxor som gäller. Håll tummarna de får vara på hela dagen. Idag är det fixat från start . ?

Må så gott

Mardrömmar och änglar.

Hej kära medresenärer!

Jag trampar glatt iväg från Svinklövens camping. Bokskog, fågelsång, sol och asfalt uppväger den vanliga blåsten. Campingens butik var inget att hurra för men jag tyckte jag hade mat så jag skulle klara mig. Det dyker snart upp  en ort med en købman där jag kan proviantera.  Ris, buljong, pasta  mjukost och tonfisk kommer man långt med.

Snart viker leden av från den asfalterade vägen in på en grusväg ?. En häftig backe där regnet gjort rejäla fåror i grusen leder ner på heden och klitterna syns på avstånd. Fritt framför sekundmetrarna. Här blir det asfalt väg igen.

Fina känns konstigt tung och går inte att styra ok när jag kommit in på asfalten. En av mina farhågor har inträffat – punktering!

DSCN0219

Åtgärd 1: lasta av alla väskor och pumpa däcket. Verkar funka så jag lastar på igen och trampar iväg. Det var bara en kortvarig lösning men värd att prova. Jag kunde ju haft tur.DSCN0218Åtgärd 2: använda den fantastiska automatiska punkteringsgrejen på flaska med goja som tätar hålet. Ska sprutas in i ventilen och täta inifrån. Utmärkta rekommendationer från försäljare och toppenbra bruksanvisning på flaskan. Medlet är nog bra om det passar på ventilmunstycket vilket det INTE gjorde på Finas.  Jag tänkte en snabb tanke på hur bra det varit att göra allvar av kolla detta hemma innan jag åkte. Inte bara tänka att jag skulle,borde, försöka hinna med osv.

Åtgärd 3: laga punkteringen här och nu. Inget alternativ med stelfrusna och ovana händer. Teoretisk kunskap, se snabb tanke Åtgärd 2.

Åtgärd 4: gilla läget och gå. Det är ju asfalt.

 

Det kommer enstaka bilar och kör om mig så vägen måste leda någonvart. Jag hejdar en joggande kvinna och frågar efter närmaste ort. Hon hänvisar till några hus “uppe vid vägen” där jag kan fråga. Jag fortsätter gå i motvinden. Äntligen några buskar vid sidan där man kan kissa lite i skymundan bara man ser upp

 DSCN0220

Uääh! Såg den inte förrän jag hade kissat

Tillbaka på vägen så har Fina blåst omkull utanför vägen och jag får kämpa ordentligt för att få henne på rätt köl. Jag är livrädd för fler ormar och vill inte trampa på någon. Efteråt vet jag att det var här jag tappade min fina svenska flagga.

Jag stoppar en träningsracercyklist. Han tittar på hjulet och säger att jag har en riktig stor skidirøv där. Berättar att närmaste cykelverkstad finns i Fjerritslev och att det är söndag. Allt är stängt.

Hjärnsläppet slår till och världen blir helsvart.

Jag kommer på att jag har alldeles för lite vatten med mig. Jag måste välja mellan koka ris eller dricka. Om jag dör här ute i ödemarken går det högst ett dygn innan någon hittar mig räknar jag kallt, lugnt och logiskt ut. Dessutom dör man inte på ett dygn av utmattning, törst eller matbrist.

Himlen är fortfarande blå och solen lyser när jag tittar upp och

DSCN0221

vinden blåser lika mycket så jag fortsätter trava på. Inte kul stanna här ute i blåshålet. Enda alternativet är framåt.

Efter mil (känns det som) börjar skogen och vägen delar sig. Cykelleden till höger och grus. Asfaltvägen rakt upp in i skogen, tuff backe. Vilken, vad, när, hur? Var ligger Fjerritslev, hur många mil bort? Var är jag? Min förmåga att orientera mig är helt bortblåst.

Ett par i bil stannar vid vägskälet och tar fram en karta. Jag rusar dit och frågar om vägen. Vi kommer gemensamt fram till att bästa vägen till Fjerritslev troligen är asfaltvägen.  Jag tackar för hjälpen och börjar trava uppåt backen med Fina.

Då händer det!

Änglarna i bilen erbjuder skjuts till Fjerritslev. Mannen lastar Fina och väskor i bagaget. Kvinnan matar in Fjerritslev i gpsen.  Hunden Lisbeth nosar lite på mig sedan blir jag godkänd.

2015-06-01 17.34.24

Dessa underbara änglar kör mig till vandrarhemmet I Fjerritslev. Fantastiska människor.

Önskar jag kunde göra något för dem mer än att säga ett stort och varmt tack.